Ostrukturerad, fullständigt utan referenser, mängder av omtag, uselt språk, en blandning av slarvig populärvetenskap och politisk pamflet. Jag hade väntat mig en redogörelse av vetenskapens ståndpunkt vad avser skillnder mellan könen och det får man, kanske, på 5-10 sidor. Resten är ett ständigt upprepande av Dahlströms teser: kvinnor med maskuliniserade hjärnor (som hennes) och som därmed är ärnade för stora uppgifter i samhället borde ha rätt till barnflickor, kvinnor bör ha öveseende med mäns sexuella snedsteg, prostitution är bra, daghem skadar barnen, flickor skall inte klä sig utmanande för då kan pojkarna inte lägga band på sig med våldtäkter som följd, osv.

Vare sig man delar Dahlströms uppfattningar eller inte, så är det tröttsamt att få dem upprepade gång på gång boken igenom. Det hade varit helt OK om Dahlström först redovisat (med referenser) vetenskapens resultat och därefter diskuterat dessa, följt av mer privata funderingar och slutsatser. Det hade varit ärligt. Nu försöker hon ge vetenskaplig status åt lösliga resonemang med hjälp av sina titlar. Kollade därför vad hon publicerat (ProQuest) och fann Dahlström som femte författare till en (sic) artikel från 1986. Hon har, verkar det, inte publicerat sig på över tjugo år och kallar sig forskare.

Hade jag vetat, så skulle jag aldrig köpt Annica Dahlströms bok utan lagt tiden på att leta upp och läsa några artiklar inom ämnet istället.